got me ten feet off the ground
and I'm hearing what you say but
I just can't make a sound
and I'm hearing what you say but
I just can't make a sound
_
[pixie lott - apologize.mp3]
[http://open.spotify.com/track/5pwZCwzKqjkMOgjgTPTtFO]
[http://open.spotify.com/track/5pwZCwzKqjkMOgjgTPTtFO]
____ _
OKTOBER i almanackan och
februari i huvuet. ungefär så.
ja,
jag vet. nu har jag varit tyst alldeles för länge.
och då syftar jag till flera saker. jag ber om ursäkt för det.
jag vill finnas och höras, speciellt höras av till mina vänner.
men oj så mycket har hänt och ja, tiden har gått fortare än man
trott och då blir det bara knepigare att bryta tystnaden. jag vill
bara dela på mig i tio delar och egentligen inte alls.
svårt att sammanfatta allt som hänt.
och jag vill inte sammanfatta något heller för det finns inte ord.
kick-offen till exempel var underbar. & kaoset i livet i övrigt har
varit.. ja. gjort mig väldigt ofokuserad. därför har jag fokuserat på
sånt som får mig att tänka på annat. men det ger mig ångest ändå,
ibland, när reality lyckas överraska mig.. och då blir jag unreachable.
men det är bra att inte vara tyst. det är det.
jag måste bli bättre på att inte vara tyst igen.
fast ångestfyllda dagar tar det emot så mycket att befolka(?) sig.
& jag vill bara gömma mig under täcket. men! jag har varit duktig
och lyckats ta mig iväg ändå somehow -- i efterhand känns det ju bra.
eller, bättre än.. att spendera tiden med mig själv i alla fall. så.
--
det mesta i mitt liv cirkulerar just nu kring jobb, jobb, jobb, och så
bandet, bandet, och så vidare. & jag blir samtidigt bara så handlings-
förlamad när min vän mår dåligt och inte är i samma stad som mig &
jag tänker på det hela tiden, och på så många andra saker. som
min andra vän som också mår dåligt och som det blir knepigare &
knepigare för varje dag som går att bara "hej igen, förlåtförattdet
gåttetttagsenjagsahej, hur mår du?" -- bara för att taget blir än längre.
jag vet jag är inte logisk, har aldrig varit. &
det är väl det jag tycker om med livet, att det inte är så logiskt alltid.
det är så man klarar av det. men jag bara saknar min bästa så mycket,
vi kunde vara så ologiska och allt blir så logiskt då när vi bara är.
ELVIS, du vet att jag skulle göra vad som helst för dig.
och jag bör bli bättre på att höra av mig. jag tänker iaf jämt på dig.
och SMULAN, förlåt. jag saknar dig trots att du är i samma stad. (!)
och jag borde bara ringt dagen efter din födelsedag och sagt sorry
det blev och var för mycket just då. -- nu har tiden gått för långt &..
ah. fan. jag vet inte. //
girls night igår (workmates) var kul iaf.
sen mötte vi upp med killarna ute på invito. väldigt kul.
& så lite traditionsenligt söndagsfikax2 med folk i några timmar idag.
också kul. kul kul kul.
-- jag har dock svårt att se meningsfullheten i något just nu.
svårt att fokusera och carpe momentum, carpe momentum,
CARPE MOMENTUM. men ps. ring mig, bara. (ÄR dålig på att komma ihåg.)
..& sms är jag ännu sämre på, vetni.
OKTOBER i almanackan och
februari i huvuet. ungefär så.
ja,
jag vet. nu har jag varit tyst alldeles för länge.
och då syftar jag till flera saker. jag ber om ursäkt för det.
jag vill finnas och höras, speciellt höras av till mina vänner.
men oj så mycket har hänt och ja, tiden har gått fortare än man
trott och då blir det bara knepigare att bryta tystnaden. jag vill
bara dela på mig i tio delar och egentligen inte alls.
svårt att sammanfatta allt som hänt.
och jag vill inte sammanfatta något heller för det finns inte ord.
kick-offen till exempel var underbar. & kaoset i livet i övrigt har
varit.. ja. gjort mig väldigt ofokuserad. därför har jag fokuserat på
sånt som får mig att tänka på annat. men det ger mig ångest ändå,
ibland, när reality lyckas överraska mig.. och då blir jag unreachable.
men det är bra att inte vara tyst. det är det.
jag måste bli bättre på att inte vara tyst igen.
fast ångestfyllda dagar tar det emot så mycket att befolka(?) sig.
& jag vill bara gömma mig under täcket. men! jag har varit duktig
och lyckats ta mig iväg ändå somehow -- i efterhand känns det ju bra.
eller, bättre än.. att spendera tiden med mig själv i alla fall. så.
--
det mesta i mitt liv cirkulerar just nu kring jobb, jobb, jobb, och så
bandet, bandet, och så vidare. & jag blir samtidigt bara så handlings-
förlamad när min vän mår dåligt och inte är i samma stad som mig &
jag tänker på det hela tiden, och på så många andra saker. som
min andra vän som också mår dåligt och som det blir knepigare &
knepigare för varje dag som går att bara "hej igen, förlåtförattdet
gåttetttagsenjagsahej, hur mår du?" -- bara för att taget blir än längre.
jag vet jag är inte logisk, har aldrig varit. &
det är väl det jag tycker om med livet, att det inte är så logiskt alltid.
det är så man klarar av det. men jag bara saknar min bästa så mycket,
vi kunde vara så ologiska och allt blir så logiskt då när vi bara är.
ELVIS, du vet att jag skulle göra vad som helst för dig.
och jag bör bli bättre på att höra av mig. jag tänker iaf jämt på dig.
och SMULAN, förlåt. jag saknar dig trots att du är i samma stad. (!)
och jag borde bara ringt dagen efter din födelsedag och sagt sorry
det blev och var för mycket just då. -- nu har tiden gått för långt &..
ah. fan. jag vet inte. //
girls night igår (workmates) var kul iaf.
sen mötte vi upp med killarna ute på invito. väldigt kul.
& så lite traditionsenligt söndagsfikax2 med folk i några timmar idag.
också kul. kul kul kul.
-- jag har dock svårt att se meningsfullheten i något just nu.
svårt att fokusera och carpe momentum, carpe momentum,
CARPE MOMENTUM. men ps. ring mig, bara. (ÄR dålig på att komma ihåg.)
..& sms är jag ännu sämre på, vetni.
PSNR2.
I like it lots (melissa horns nya):
_________
.
peace out. // fokus framför näsan &
längre bort än så orkar jag inte, for now.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar